Pressmeddelande

Skär nebulosa med många namn

23 september 2015

Här, i det rosafärgade området Messier 17, bildas många nya stjärnor. Denna nya bild, som tagits av kameran WFI som sitter på MPG/ESO:s 2,2-meterteleskop vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile, är en av de skarpaste hittills som samtidigt visar hela nebulosan. Bilden visar upp inte bara dess storlek men också små detaljer i ett kosmiskt landskap av gasmoln, stoft och nyfödda stjärnor.

Kanske har nebulosan i bilden genom åren fått fler namn än något annat gasmoln av sitt slag. Även om den officiellt är känd som Messier 17, har den smeknamn som Omeganebulosan, Svannebulosan, Hästskonebulosan, Hummernebulosan, och - för den som vill bocka av alla möjliga varianter - Checkmark Nebula.

Messier 17 ligger omkring 5500 ljusår bort från jorden, nära Vintergatans plan och i stjärnbilden Skytten. Nebulosan sträcker sig över ett stort område av himlen - dess gas- och stoftmoln är sammanlagt cirka 15 ljusår tvärsöver. Dessa moln är råmaterialet för nya stjärnor som bildas och det breda synfältet i den nya bilden avslöjar många stjärnor som ligger framför och bakom Messier 17.

Nebulosans komplexa bygge framträder i röda och på sina håll rosa nyanser. Dess färger är ett tecken på förekomsten av glödande vätgas. De kortlivade blå stjärnorna som nyligen bildades i Messier 17 avger tillräckligt med ultraviolett ljus för att värma upp den omgivande gasen tills den börjar att lysa kraftigt. Färgerna är ljusare, på vissa ställen nästan vita, i de centrala områdena. Den vita färgen är verklig – den uppstår när ljuset från den varmaste gasen blandas med stjärnljuset som reflekteras av stoftet.

Mängden material i stjärnorna, gasen och stoftet i nebulosan beräknas uppgå till mer än 30 000 gånger solens massa. Då är även en öppen stjärnhop med namnet NGC 6618 [1] och som består av 35 stjärnor inräknad. Det totala antalet stjärnor i nebulosan är däremot mycket högre - det finns nästan 800 stjärnor i mitten och ännu fler bildas i dess utkanter.

De rosa molnen korsas av ett nät av mörkare stråk där stoft och damm skymmer ljuset. Detta material glöder också fastän områdena är mörka i bilder som denna tagna i synligt ljus - de lyser starkt när de avbildas med hjälp av kameror känsliga för infrarött ljus.

Nebulosan har fått sitt officiella namn tack vare den franska kometjägare Charles Messier, som inkluderade nebulosan som det sjuttonde objektet i hans berömda astronomiska katalog från 1764 [2]. Men även med ett så intetsägande namn som Messier 17 så är denna ljuvliga blomma till nebulosa fortfarande bländande vacker.

Bilden ingår i ESO:s program “Kosmiska pärlor” [3].

Noter

[1] Denna beteckning används ibland för hela detta stjärnbildande området.

[2] Astronomen Jean Phillipe de Chéseaux upptäckte objektet år 1745, men hans upptäckt fick inte någon stor uppmärksamhet. Då kunde Messier göra en oberoende upptäckt av objektet och katalogiserade den nästan 20 år senare.

[3]  ESO:s "Kosmiska pärlor” program är ett utåtriktad initiativ dedikerad till att skapa bilder av intressanta, spännande och vackra objekt med hjälp av ESO:s teleskop. I detta program används observationstid som annars gått till spillo eftersom väderförhållandena ansetts vara för dåliga för vetenskapliga observationer. Istället tar man bilder på intressanta, spännande eller visuellt tilltalande objekt. Data görs även tillgängligt för professionella astronomer genom ESO:s vetenskapliga arkiv.

Mer information

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Robert Cumming, kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige
Onsala rymdobservatorium
Onsala, Sverige
Tel: 0317725500
Mobil: 070 493 3114
E-post: robert.cumming@chalmers.se

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1537 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1537sv
Namn:M 17, Messier 17, Omega Nebula, Swan Nebula
Typ:Milky Way : Nebula : Appearance : Emission : H II Region
Facility:MPG/ESO 2.2-metre telescope
Instruments:WFI

Bilder

Stjärnbildning pågår i Messier 17
Stjärnbildning pågår i Messier 17
Här bildar Messier 17 nya stjärnor i stjärnbilden Skytten
Här bildar Messier 17 nya stjärnor i stjärnbilden Skytten
Bild från Digitized Sky Survey av Omeganebulosan
Bild från Digitized Sky Survey av Omeganebulosan

Videor

Zooma in mot stjärnfabriken Messier 17
Zooma in mot stjärnfabriken Messier 17
Stjärnbildning pågår: Messier 17 i närbild
Stjärnbildning pågår: Messier 17 i närbild