ESO och FN:s mål för hållbar utveckling
Syftet med FN:s hållbara utvecklingsmål (UN SDG) är att utrota fattigdom, förbättra människors liv, skydda miljön och säkerställa fred och rättvisa, vilket leder till en mer hållbar framtid för alla. Dessa mål kräver att alla länder och intressenter samarbetar för att implementera strategier som förbättrar hälsa och utbildning, minskar ojämlikhet, hanterar klimatförändringar och stimulerar ekonomisk tillväxt.
Med 16 medlemsstater över hela Europa, tillsammans med värd- och partnerstaten Chile och med Australien som strategisk partner, stödjer European Southern Observatory (ESO) uppnåendet av FN:s hållbara utvecklingsmål i deras tre olika dimensioner: ekonomi, samhälle och miljö. Genom ESO:s uppdrag att designa, bygga och driva observationsanläggningar som bidrar till att främja vår kunskap om universum, och att främja internationellt samarbete inom astronomin, har ESO en tydlig roll att spela för att uppnå de mål och mål som FN har satt upp genom att vara en drivkraft för vetenskaplig forskning och genom att stödja utbildningsverksamhet på alla nivåer på ett hållbart sätt.
Hur bidrar ESO till FN:s mål för hållbar utveckling?
FN:s 17 mål för hållbar utveckling beskrivs i sin helhet på en särskild FN-webbplats. De mål som ESO bidrar till är relaterade till att förbättra kvaliteten i utbildningen, sträva efter mångfald, jämlikhet och inkludering inom utbildnings-, naturvetenskaps- och ingenjörsmiljöer, mål relaterade till teknik, innovation, fredligt vetenskapligt samarbete, samt miljö och hållbarhet. Klicka på en av de färgade symbolerna nedan för att läsa mer om ESO-initiativ och åtgärder som bidrar till de olika utvecklingsmålen.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
God hälsa och välbefinnande (hållbarhetsmål 3)
ESO bidrar till det tredje hållbarhetsmålet, god hälsa och välbefinnande, genom sitt engagemang för att bevara den mörka natthimlen och genom att möjliggöra utvecklingen av teknologi som kan användas i medicinska tillämpningar.
Skydd av mörk och radiotyst himmel
Att bevara himlens mörker har implikationer bortom astronomisk forskning. Det finns en mängd vetenskaplig litteratur om effekterna av ljusförorenade himlar på människors hälsa. Exempelvis gavs 2017 års Nobelpris i medicin eller fysiologi till forskning som tyder på att den mänskliga kroppsklockan kräver naturliga dagsljusrytmer och mörk himmel för att fungera korrekt. Artificiellt ljus har kopplats till låga nivåer av melatonin, vilket kan leda till hälsorisker. Dessutom tyder vetenskapliga studier på att artificiellt ljus ökar risken för depression, sömnstörningar, fetma och cancer.
Vidare är den mörka natthimlen en källa till vördnad, utbildning, utforskning och gemenskap, och stjärnskådning har potential att främja hälsa och välbefinnande i samhället. Stjärnskådning har visat sig ge fördelar för människans välbefinnande genom att ge positiva känslor och koppling till naturen. Genom att aktivt förespråka skyddet av den mörka himlen gör ESO, i samarbete med andra observatorier och den chilenska regeringen, sitt eget lilla bidrag till att främja hälsosam livsföring över hela planeten.
Läs mer om ämnet och ESO:s initiativ att bevara en mörk och radiotyst himmel.
Medicinska tillämpningar
Genom det EU-finansierade ATTRACT-initiativet överför det tyska institutet innoFSPEC den astronomiska tekniken från MUSE:s integrerade fältspektrograf på ESO:s Very Large Telescope till cancerdiagnostikverktyg .
Utbildning och lärande (hållbarhetsmål 4)
ESO spelar en avgörande roll för att utbilda astronomer, astrofysiker, ingenjörer och vetenskapskommunikatörer från hela världen i tidiga karriärer. Utbildningen sker genom ett brett utbud av program och initiativ, såsom studentskap, stipendier, praktik och sommarforskningsprogram. Under det senaste decenniet har ESO utbildat över 260 studenter från över 40 länder i naturvetenskap och teknik, över 90 praktikanter inom vetenskapskommunikation, grafisk design, astronomi, teknik och administration, och varit värd för över 150 postdoktorer i astronomi och teknik från mer än 30 länder.
Genom ESO Supernova Planetarium och besökscenter, beläget i Garching, Tyskland, främjar och ökar ESO vetenskaplig läskunnighet i samhället och inspirerar barn och blivande ungdomar att engagera sig i vetenskap, teknik och matematik (STEM). Anläggningen är värd för ett planetarium och 2200 m2 utställningsutrymme. Besökare kan delta i planetarievisningar, guidade turer, praktiska pedagogiska workshops (för skolklasser) och en rad andra kulturella och vetenskapliga evenemang. Sedan öppningen våren 2018 tar centret emot cirka 70 000 besökare årligen. Av dessa tittar cirka 50 000 på en planetarievisning, där varje innehåller en live-komponent som uppmuntrar och gör det möjligt för besökare att själva utforska natthimlen. Den omfattande interaktiva utställningen är kostnadsfri att besöka och uppskattningsvis ytterligare 20 000 besökare per år kommer enbart för att utforska denna. Biljettpriserna för alla aktiviteter i ESO Supernova hålls så låga som möjligt för att säkerställa inkluderande utbildning och främja livslångt lärande för alla.
Utbildningsprogrammet för ESO Supernova erbjuds helt gratis och tillgängligt för alla obligatoriska utbildningsstadier, från dagis till slutet av gymnasieutbildningen. Inom det totala årliga besöksantalet är över 9 000 av dessa skolelever och deras lärare, vanligtvis från mer än sju olika länder varje år, som deltar i åtminstone en del av utbildningsprogrammet. Ytterligare 350 lärare och pedagoger är årligen engagerade i professionella utvecklingsaktiviteter.
ESO stöder också andra organisationer i deras astronomiutbildning genom att tillhandahålla material med öppen källkod som gör det möjligt för anläggningar runt om i världen att dela fascinationen för astronomi med en så varierad publik som möjligt.
I Chile, där våra observatorier är belägna, finansierar ESO postdoktorala program i astronomi vid chilenska akademiska institutioner och tillhandahåller vistelser vid ESO:s kontor i Santiago för studenter som är inskrivna vid chilenska universitet. Efter att ha deltagit i dessa utbildningsprogram är dessa unga yrkesverksamma utrustade med en relevant uppsättning överförbara färdigheter, såsom datavetenskap, programmering och/eller maskininlärning. Detta gör det möjligt för dem att gå vidare till karriärer inom områden som rymdforskning, teknik, systemdrift, informationsteknik, utbildning, affärsutveckling, program- och projektledning samt media och kommunikation.
Dessutom främjar ESO kvalitetsutbildning genom att göra observationer från dess teleskop offentliga. Det petabytestora ESO Science Archive innehåller öppna data från ESO-teleskop som kan användas för forskning, utbildning eller uppsökande syfte. ESO har också en omfattande databas med bilder och videor. Genom att göra detta material tillgängligt gratis säkerställer ESO att publik överallt, från lärare till barn, kan uppleva universums mysterier.
Att minska skillnaden mellan kön och ojämlikhet (hållbarhetsmål 5 och 10)
ESO är engagerat i jämställdhet, mångfald och inkludering och menar att astronomisk utbildning och forskning kan vara ett verktyg för att stärka och inspirera kvinnor runt om i världen och att föra samman människor med olika bakgrund..
ESO:s mångfalds- och inkluderingskommitté ger råd till ESO:s ledning om mål, policyer och god praxis som hänför sig till alla aspekter av mångfald. Utanför ESO är organisationen medlem i nätverket GENERA (Gender Equality Network in Physics in the European Research Area), som främjar globalt samarbete inom jämställdhetspolitik inom fysik mellan forskningsorganisationer, föreningar och konsortier. Mer information om kommitténs arbete och om ESO:s aktiviteter för mångfald, jämlikhet och inkludering i allmänhet kommer inom kort att finnas tillgänglig på en särskild sida.
Initiativ i Chile
Ett samförståndsavtal mellan ESO och UN Women undertecknades 2020 med målet att utvärdera könsskillnaden i STEM-karriärer med fokus på att skapa utbildningsmöjligheter för kvinnor, särskilt i Antofagastaregionen i Chile. Antofagasta är det nav som ligger närmast ESO:s Paranalobservatorium och staden är värd för ESO:s supportkontor.
Inom ramen för detta avtal har ESO deltagit i Second Chance-programmet (Tu Oportunidad) genom att utbilda en grupp kvinnor på Paranal i viktiga astronomiska och tekniska färdigheter, såsom beläggning av stora teleskopspeglar, vilket gör att de kan utöka sina jobbmöjligheter.
Dessutom deltar medlemmar av ESO:s personal i LIQCAU: + Mujeres en Ingeniería, ett mentorskapsprojekt som leds av universiteten i Antofagasta.
Ekonomi, teknik och innovation (hållbarhetsmål 8 och 9)
ESO investerar i teknik, vetenskap och innovation genom att designa och utveckla avancerade teleskop och toppmoderna instrument. De nya teknikerna inkluderar astronomisk optik, ingenjörskonst och interkontinental dataöverföring, medicin och bildbehandling samt sensor- och detektorteknik.
Som ett exempel utvecklade ESO:s persona den första aktiva optiken, en nyckelteknologi som gjorde det möjligt för ESO – och andra observatorier – att bygga större och optiskt exakta primärspeglar för sina teleskop. ESO:s bidrag var också oumbärliga för att utveckla system och teknik för adaptiv optik , en teknik som gör det möjligt för markbaserade observatorier att bygga teleskop som kan få extremt skarpa bilder genom att använda deformerbara speglar, lasrar och sensorer för att korrigera för oskärpan som orsakas av jordens atmosfär.
Som en ledande organisation för astronomisk teknik skapar ESO nya marknader och jobbmöjligheter, industriella samarbeten och bidrar ekonomiskt till samhället. Som presenteras i den dedikerade rapporten ESO:s Benefits to Society kan ESO:s ekonomiska påverkan ske i olika former: från direkt industriell avkastning till leverantörer, ekonomiska och innovationseffekter, till förbättrad expertis och skapandet av nya jobb och multiplikatoreffekter i enskilda länder. För ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT) investeras exempelvis över 80 % av byggnadsbudgeten på 1,3 miljarder euro i kontrakt med industrin. Dessa kontrakt är i första hand fördelade mellan ESO:s medlemsstater, vilket ger betydande industriell avkastning till dessa länder, skapar nya jobb och främjar framväxten av ny teknik och expertis.
Öppen data för Open Science
ESO har drivit utvecklingen av öppna datastandarder inom astronomi och etiska granskningsprocesser inom vetenskap och bidrar till konceptet med ett europeiskt öppet vetenskapsmoln, ett initiativ för vetenskaplig data med öppen tillgång. ESO har själva en lång tradition inom detta område genom att tillhandahålla databehandlingsverktyg och genom att utveckla och driva öppna vetenskapliga arkiv med data från dess olika teleskop i Chile.
|
|
Klimat, miljö, hållbarhet, ren energi och liv på jorden (hållbarhetsmål 7, 11, 12, 13 och 15)
ESO:s arbete ger astronomer de bästa verktygen för att möjliggöra viktiga vetenskapliga upptäckter och gynnar samhället på många sätt, men ställer samtidigt betydande krav på miljö och resurser. Därför strävar ESO efter att minska sitt koldioxidavtryck och sin miljöpåverkan.
Ett av de viktigaste sätten på vilket ESO minskar sin påverkan på miljön är genom att driva sina observationsplatser på förnybar energi. Observationsanläggningarna vid ESO:s La Silla och Paranal i Chile drivs av ren, förnybar energi som kommer från solcellsanläggningar som byggts nära observatorierna. Målet är att ha 100 % av verksamheten på de platser som täcks av dessa kraftverk. All förnybar energi som inte används för vetenskaplig verksamhet matas in i det chilenska energinätet.
Paranals solcellskraftverk kommer också att leverera energi till ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT). Efter invigningen blev anläggningen det största solenergikomplexet i Chile som levererar förnybar energi till ett astronomiskt observatorium.
ESO har åtagit sig att minska miljöskadorna vid långväga resor genom att i stor utsträckning använda videokonferensfaciliteter, vilket sparar upp till 800 ton CO2-ekvivalenter per år. På plats ersätter ESO gradvis sin fordonsflotta med elbilar och strävar efter att inte ha några fossila bränslen på någon av anläggningarna. Läs mer om ESO:s miljöinitiativ på den dedikerade sidan Environmental sustainability at ESO .
Ett annat sätt på vilket ESO bidrar till en miljömässigt hållbar planet är genom initiativ för att bevara den mörka natthimlen. Det finns betydande bevis på att upplyst natthimlar har en negativ inverkan på vilda djur och bidrar till att öka en regions klimatavtryck. Läs mer om ämnet ljusföroreningar och ESO:s initiativ och åtgärder under bevarandesidan Dark and quiet skies .
Fredligt vetenskapligt samarbete (hållbarhetsmål 16 och 17)
Att sammanföra experter från olika områden har varit nyckeln för ESO:s framgångar sedan organisationens grundande 1962. Målet har varit att möjliggöra stora vetenskapliga upptäckter genom att bygga och driva kraftfulla observatorieanläggningar och upprätthålla täta internationella samarbeten.
ESO erbjuder en plattform för internationellt samarbete och vetenskaplig diplomati som aktivt uppmuntrar politisk och kulturell förståelse mellan olika nationer. Organisationen sammanför länder för att skapa den vetenskapliga, tekniska och politiska kapacitet som behövs för att utveckla ambitiösa projekt där nationer bidrar till öka kunskapen om vårt universum, stimulera innovation och öka människans medvetenhet om kosmos.
Genom sin tyngdpunkt för europeisk astronomi är ESO fast inbäddad i och har en inverkan på den europeiska vetenskapspolitiken. ESO är en av grundarna av European Intergovernmental Research Organisations forum ( EIROForum ) som samlar åtta av Europas största forskningsorganisationer med omfattande expertis inom grundforskning och förvaltning av stora, internationella infrastrukturer, anläggningar och forskningsprogram. EIROForums uppdrag är att kombinera sina medlemsorganisationers resurser, faciliteter och expertis för att stödja europeisk vetenskap i att nå sin fulla potential inom både tekniska och vetenskapliga områden, såväl som inom mångfald, rättvisa och inkluderingsrelaterade frågor och utmaningar.
Dessutom har ESO en permanent plats i FN:s kommitté för fredlig användning av yttre rymden och har lämnat viktiga politiska bidrag för att bedöma effekten av megakonstellationer av satelliter, skydda den mörka himlen och skydda jorden från asteroider. När det gäller det sistnämnda är ESO medlem i det FN-stödda International Asteroid Warning Network, ett globalt samarbete som övervakar himlen på jakt efter potentiellt farliga asteroider.
