Pressmeddelande

Första ljuset för Band 5 på ALMA

Nya mottagare förbättrar ALMA:s förmåga att söka efter vatten i universum

21 december 2016

ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) i Chile har börjat observera i en ny del av det elektromagnetiska spektrumet. Det har blivit möjligt tack vare nya mottagare som installerats på teleskopets antenner som kan upptäcka radiovågor med våglängder mellan 1,4 och 1,8 millimeter – ett intervall som inte tidigare kunnat utnyttjas av ALMA. Uppgradering möjliggör för astronomer att upptäcka svaga signaler från vatten i det närliggande universum.

ALMA observerar radiovågor från universum i lågenergi-delen av det elektromagnetiska spektrumet. Med dess nyligen installerade Band 5-mottagarna har ALMA nu öppnat ögonen för en helt ny del av radiospektrumet.

Det skapar spännande nya observationsmöjligheter, menar Leonardo Testi, vetenskaplig ledare för det europeiska ALMA-programmet.

– De nya mottagarna kommer att göra det mycket lättare att spåra vatten, som är en förutsättning för liv som vi känner det, både i vårt solsystem, i de mer avlägsna områdena av vår galax och längre bort. De kommer också att göra det möjligt för ALMA att leta efter joniserat kol i det unga universum, säger han.

Det är ALMA:s unika läge på 5000 meters höjd på den karga Chajnantorplatån i Chile som gör sådana observationer möjliga över huvud taget. På grund av att vatten också finns i jordens atmosfär har observatorier på lägre höjd och i mindre torra miljöer svårigheter med att identifiera ursprunget till strålningen från rymden. Tack vare ALMA:s känslighet och höga vinkelupplösning kan till och med svaga signaler från vatten i vårt närområde i universum avbildas vid dessa våglängder [1].

Mottagaren för Band 5, som utvecklades av Gruppen för avancerad mottagarutveckling (GARD) vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola, Sverige, har redan testats vid teleskopet APEX i instrumentet SEPIA.

De första mottagarna till ALMA byggdes och levererades till ALMA under det första halvåret 2015 av ett konsortium som består av NOVA (Nederländernas forskarskola för astronomi) och GARD i partnerskap med National Radio Astronomy Observatory (NRAO), som bidrog till projektet med oscillatorkällan. Mottagarna är nu installerade och förbereds för användning av världens astronomer.

För att testa de nyinstallerade mottagarna gjordes observationer av flera källor, bland dem det kolliderande galaxparet Arp 220. Man observerade även ett område i närheten av Vintergatans mitt där många stjärnor bildas samtidigt, och en dammig röd superjättestjärna som inom inte alltför lång tid kommer att explodera som en supernova [2].

För att bearbeta mätningarna och kontrollera deras kvalitet samlades specialister från ESO och nätverket European ALMA Regional Centre (ARC) vid Onsala rymdobservatorium för en särskild arbetsvecka under rubriken "Band 5 Busy Week" med ARC-noden i Norden som värd [3]. Slutprodukterna har nu gjorts fritt tillgängliga för världens alla astronomer.

Robert Laing vid ESO, medlem i teamet bakom Band 5, ser med tillförsikt mot ALMA:s möjligheter nu när de nya mottagarna är i drift.

– Det är riktigt spännande att se dessa första mätningar från Band 5, som är gjorda med en begränsad mängd antenner. I framtiden kommer den känslighet och vinkelupplösning som är möjlig med hela ALMA att göra det möjligt för oss att detaljstudera vatten i en mängd olika objekt, bland annat nybildade och äldre stjärnor, det interstellära mediet och områdena kring supertunga svarta hål, säger han.

Noter

[1] I det här våglängdsspannet ligger ett viktigt spektroskopiskt tecken på vatten – vid våglängden 1,64 millimeter.

[2] Observationerna möjliggjordes och genomfördes av ALMA:s team för utökade förmågor i Chile.

[3] I ESO:s team för vetenskaplig test av Band 5 ingår: Elizabeth Humphreys, Tony Mroczkowski, Robert Laing, Katharina Immer, Hau-Yu (Baobab) Liu, Andy Biggs, Gianni Marconi och Leonardo Testi. I teamet som arbetade med att bearbeta mätningarna ingick Tobia Carozzi, Simon Casey, Sabine König, Matthias Maercker, Ivan Marti-Vidal, Sebastien Muller, Daniel Tafoya och Wouter Vlemmings (alla vid Onsala rymdobservatorium och Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers, Sverige) samt Ana Lopez-Sepulcre, Lydia Moser och Anita Richards.

Mer information

ALMA är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan ESO, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samverkan med Chile. ALMA stöds av ESO åt dess medlemsländer, av NSF i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) och Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) samt av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Koreas Institut för astronomi och rymdforskning (KASI).
Byggandet och driften av ALMA leds av ESO åt dess medlemsstater; av National Radio Astronomy Observatory (NRAO), som förvaltas av Associated Universities, Inc. (AUI), på uppdrag av Nordamerika; och av National Astronomical Observatory of Japan (NAOJ) på uppdrag av Östasien. Joint ALMA Observatory (JAO) bidrar med enhetlig ledning och styrning av byggandet, driftsättning och drift av ALMA.

ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta samarbetsorgan för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. Det stöds av 16 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. ESO:s ambitiösa verksamhet rör design, konstruktion och drift av avancerade markbaserade forskningsanläggningar som gör det möjligt för astronomer att göra banbrytande vetenskapliga upptäckter. ESO spelar dessutom en ledande roll i att främja och organisera samarbeten inom astronomisk forskning. ESO driver tre unika observationsplatser i Chile: La Silla, Paranal och Chajnantor. Vid Paranal finns Very Large Telescope, världens mest avancerade observatorium för synligt ljus, och två kartläggningsteleskop. VISTA arbetar i infrarött ljus och är världens största kartläggningsteleskop och VST (VLT Survey Telescope) är det största teleskopet som konstruerats enbart för att kartlägga himlavalvet i synligt ljus. ESO är en huvudpartner i ALMA, världens hittills största astronomiska projekt. Och på Cerro Armazones, nära Paranal, bygger ESO det europeiska extremt stora 39-metersteleskopet för synligt och infrarött ljus, E-ELT. Det kommer att bli ”världens största öga mot himlen”.

Länkar

Kontakter

Leonardo Testi
European ALMA Programme Scientist, ESO
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6541
E-post: ltesti@eso.org

Robert Laing
ESO ALMA Scientist
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6625
E-post: rlaing@eso.org

Richard Hook
ESO Public Information Officer
Garching bei München, Germany
Tel: +49 89 3200 6655
Mobil: +49 151 1537 3591
E-post: rhook@eso.org

Johan Warell (Presskontakt för Sverige)
ESO:s nätverk för vetenskaplig kommunikation
Skurup, Sverige
Tel: +46-706-494731
E-post: eson-sweden@eso.org

Connect with ESO on social media

Detta är den översatta versionen av ESO:s pressmeddelande eso1645 som har tagits fram inom ESON, ett nätverk av medarbetare i ESO:s medlemsländer. ESON-representanterna fungerar som lokala kontaktpersoner för media i samband med ESO:s pressmeddelanden och andra händelser. ESON:s kontaktperson i Sverige är Johan Warell.

Om pressmeddelandet

Pressmeddelande nr:eso1645sv
Namn:Arp 220, First Light
Typ:Local Universe : Galaxy : Type : Interacting
Facility:Atacama Large Millimeter/submillimeter Array

Bilder

Sammansmältande galaxer: Arp 220 enligt ALMA och Hubble
Sammansmältande galaxer: Arp 220 enligt ALMA och Hubble
En Band 5-mottagare
En Band 5-mottagare
En av Band 5-mottagarna för ALMA
En av Band 5-mottagarna för ALMA
En av Band 5-mottagarna för ALMA
En av Band 5-mottagarna för ALMA